lördag 28 november 2009

Då var det på väg mot jul igen, nu har alla stakar kommit upp och lussebullarna är bakade. Jag har gjort en variant med mandelmassa. Man bakar ut dem som en kanelbulle,smidigt och gott.
Imorgon ska jag städa lite mera, hann inte idag, Björn her grejat ute med vår belysning som ska lysa ner från takslutet på väggen och Victor hade innebandy match. Mycket ska hinnas med men jag trivs nog mest när det är så, får oftast mest gjort oxå.

Ha en trevlig första advent!!

tisdag 10 november 2009

AJ vad det kan göra ont att gå och lägga sig. Igår när jag klädde av mig så gick det trögt med den ena strumpan så fick jag ta i rejält , då känner jag hur det kraschar till i hela tummen, det kändes som att den gick av, det var knappt att jag vågade fiska upp den och titta. Jag fick skit ont och började frossa,då var jag helt övertygad att den faktiskt gått av(såg framför mig hur jag skulle vara gipsad mitt i julstöket framöver) men efter en stunds nedkylning så la jag mig och tänkte att morgonen får avgöra om jag ska söka för det eller inte. Idag ser den jättefin ut, svullen och väldigt öm men troligen hel, har problem att knäppa byxor och bh, men det går väl över. Jag lyckas då alltid med en massa klantigheter. Glad att jag hann undan med stryktvätten igår.

tisdag 3 november 2009

Farligt att åka buss

När jag hämtade grabbarna på musikskolan pratade vi om att det går så bra att åka buss, för ett år sedan var det inte lika smidigt. Victor bråkade varje gång jag inte kunde köra, trots att Robin skulle gå på samma buss i Stöpen. Usch vad arga vi varit på varandra om detta. Nu berättade Victor att han varit så rädd för att åka buss,det är en sån stor olycksrisk, livrädd för att bussen ska välta. Robin flikade in att han inte ens fick lov att sitta på eget säte för Victor, varför undrade vi nu:-Jo, för jag ville inte dö ensam säger Victor då. Fy vad hemskt, och varför har han inte sagt detta, jag som har varit så arg och tyckt att han är bekväm och ska skjutsas överallt.

Hur man än gör och vad man än säger så går det inte att vara den perfekta mamman, tydligen så ska man få sig en dos med dåligt samvete ett par gånger om året.

Nu bakar jag bröd åt mina älsklingar och eldar för fullt i öppna spisen, samt har fyllt på pellets som jag varit och köpt och släpat in, 7 säckar på 16 kg var, phu, men det blir varmt och skönt.

Kramis

söndag 1 november 2009

Brolle,Brolle vad bra det var. Alla var supertända i salongen, de sista 20 minuterna stog alla upp och både sjöng och klappade, urhäftigt. Jag hade gärna varit ung på 50-talet. Kanske dax att fixa en 50-tals fest?? JA, vi får väl se. Annars började resan i oj tecken, när vi skulle sätta oss på tåget var det upptaget på våra platser, en kunde vi få för den andra var dubbelbokad, hmm. När konduktören kom så erbjöd de oss att sitta i en annan vagn, jag som är så förbannat förstående och vänlig sa att det gick bra. När vi gick därfrån så hörde vi diskussionen med tjejen som satt på vår plats, hennes biljett gällde för den 21 nov, men vi struntade i det och tog de nya platserna. Smidigt blev det med tunnelbanan oxå när vi förstod var den var och hur det går till, man känner sig som en riktig lantis, vi klev av under hotellet iaf, så det blev mycket tid att strosa runt på södermalm och både äta gott och shoppa litegrann. Nu väntar tvätt och annat arbete här hemma i vardan igen, men det är lite gött det med, man vet vad man har och får vara nöjd med det som blev, jag har ju ändå allt det viktiga här i livet.

Kram på er alla.